Instinktivt vill jag ha bort lite grann till höger om pojken, men som visad blir bilden på något vis mer ''documentary''. Den känns mer spontan och ''riktig'' utan min ''ryggmärgsreflexbeskärning''...vilket ord...
Bilden ger mej lite andra tankar än fotografiska: grabben lever av att sälja (extra giftiga mot vad som säljs här i väst) ciggisar. Knappast blir han ''rik'' av det, och de som köper är ofta också fattiga och därmed med sämre möjligheter till att få den vård de än mer lär behöva pga. dessa små mördarpinnar...Hmmm.
Undrar om Cigg-direktörerna lär/låter sina ''små'' använda skiten de säljer?Förmodligen inte, men sälja den till de som ofta inte ens är upplysta om gifterna, det kan dom...
Allt har dubbla sidor, grabben behöver sin inkomst etc...
I denna lilla ruta löser jag knappast problemet, men jag blev påmind igen om den oerhörda cynism som råder i vår värld...

Dette er en av grunnene til at jeg sluttet å røyke for 7 år siden -- den andre grunnen er min kone :-)

Dette er et sterkt bilde som forteller en historie--samtidig er det visuelt bra!

:-)

Et bilde etter min smak. Dokumentær med et godt visuelt uttrykk. Fint lys og fin, litt difus bakgrunn i toget/bussen. Det sitter en person i det bakre vinduet, og det hadde vært et pluss om hele dette vinduet hadde vært med i samme bilde - denne personens ''tilstedeværelse'' hadde etter min mening gitt større dybde i bildet.