Vår!
Reproduktion, återproduktion, återfödelse, pånyttfödelse , en gång till, en ny giv, nya liv, naturen gör ett nytt försök. Varje år upprepas samma produktion, åter och åter igen. Det handlar om överlevnad för arterna, ekosystem och symbioser som blivit väl intrimmade av tiden och naturen själv. När slutar det vara re(produktion) och blir bara produktion? Inte alltför långt borta säger somliga. När vi var yngre sa männen i vita rockar att det var långt borta, men allt som åren gått har den där dagen krupit närmre, dagen då ekosystemen kollapsar under vår enorma börda. Allt för vår egen bekvämlighets skull. Det kallas utveckling och vem vill vara utvecklingsfientlig? Har vi nu valt vårt sätt att välja att påverka det sista ultimata som vi kan påverka här på jorden? Vi har inte lånat jorden av våra barn, de har, liksom vi, fått någon slags tillfällig dispens att vara här, för ingen kan äga vår jord.

Det enskilda livet och evolutionen har männen i vita rockar påverkat länge genom manipulering, men nu gäller det snart allt liv på vår planet.

Hur förklarar vi för männen i vita rockar att det är nog nu? Hur förklarar vi för världens ledare att det är nog nu? Hur förklarar vi för oss själva att det är nog nu?